Under 2017 så gick Bitcoin från att vara en ganska så okänd kryptovaluta, det vill säga en helt kryptografisk valuta, till att börja göra stora vågor på börsen och även nyheterna. Det går nästan inte en enda dag utan att jag själv spammas med reklam för olika bitcoin investeringssidor i mejlen. Dess värde har ökat dramatiskt under den senaste tiden och enligt en studie utav Cambridge Universitet så räknar man med att det finns allt från 2.9 ända upp till 5.8 användare utav kryptografiska valutor, varav dom flesta använder sig just utav bitcoin. Men vad innebär egentligen digitala valutor som kryptografisk valuta och vad är egentligen bitcoin kanske ni undrar? Låt oss ta reda på det!

Uppstarten av Bitcoin

Den 18 augusti 2008 så registrerades en hemsida med domännamnet bitcoin.org. I november samma år så publicerades en länk till en text utav Satoshi Nakamoto, med titeln Bitcoin: A Peer-to-Peer ElectroinicCash System. Texten gick även igenom världsbankernas instabilitet och hur valutors värderingar hölls nere av bankernas egenintresse. I januari 2009 så släpptes bitcoins mjukvara som en öppen källkod på SourceForge. Samma månad så kom bitcoins nätverk igång och den allra första bitcoin värderades. Intressant nog så har Nakamotos identitet aldrig fastställts och är med största sannolikhet en pseudonym.

Den förste som investerade i bitcoin var Hal Finnely, en programmerare som laddade ner bitcoins mjukvara samma dag som den släpptes. Eftersom han var den allra första investeraren så fick han utöver sin investering även 10 bonus bitcoins. Andra investerare var sedan tidigare kända för sin involvering i tidiga kryptografiska valutor så som Wei Dai, skaparen utav b-money och Nick Szabo, skaparen utav bit gold. Under första året så räknar man med att Nakamoto skall ha tjänat in omkring

1 miljon bitcoins via mining. Mining är ett belöningssystem som implementerades för att hjälpa till att bevara bitcoins strukturella integritet och minskar försöken att sabotera blockkedjan som utgör nätverket.

Hur Bitcoin fungerar

Grovt förenklat så så behåller bitcoin sin strukturella integritet genom ett permanent nätverk. Detta delas upp i så kallade block, varav det första blocket, som symboliserar den allra första transaktionen kallas för Genesis blocket. Via Hashfunktioner, matematiska funktioner eller algoritmer, så läggs ett nytt block till vid varje ny transaktion. En transaktion kan inte bli slutförd förrän blocket har verifierats och lagts till i nod-nätverket och tillagt i den permanenta kedjan. För att verifieras så samlar alla noder som är beredda att bistå med beräkningskraft in obekräftade transaktioner som dom känner till i ett kandidatblock. Fortsättningsvis så försöker dessa noder sedan skapa en kryptografisk hash åt kandidatblocket med vissa egenskaper, en process som kräver en förutsägbar mängd trial and error. När en nod slutligen gått igenom processen och lyckas verifieras så annonseras den till resten utav bitcoins nätverk och läggs till i blockkedjan som en ny del. Information överförs även om äganderätt över alla bitcoin från dess skapare till deras nuvarande ägare och vilket gör att nätverket har koll på alla överföringar, investeringar och ägare. Om någon skulle försöka använda en bitcoin som redan spenderats utav användaren så känner nätverkat av det genom att jämföra historiken i den senaste noden mot det nya, och nekar således den ogiltiga transaktionen.