Bitcoin skapades 2009 utav pseudonymen Satoshi Nakamoto, som antagligen består utav en grupp programmerare. Denna kryptovalutas huvudsyfte är att möjliggöra betalningar över internet direkt mellan användare utan någon form utav inblandning utav en tredjepart. Bitcoin förlitar sig heller inte, som många andra valutor, på någon central utfärdare så som exempelvis en centralbank. Detta gör att dess värde inte regleras utav världsbankerna utan genom ett system utav tillgång och efterfrågan som regleras via deras egna block-kedjebaserade nätverk och belöningssystem.

Ägaren är anonym

Så som bitcoin är designat så tillåter det ägare vara mer eller mindre absolut anonyma, även vid överföringar mellan användare via ett P2P-nätverk. Användares bitcoin sparas i en plånboksprofil tillsammans med ett godtyckligt antal bitcoinadresser. Antingen så sparas plånboksprofilen på användarens egna enhet så som stationära dator, laptop eller läsplatta. Det går även att lagra sin profil hos en tredjepart som erbjuder sådan tjänst. För att överföra en bitcoin så behöver man en bitcoinadress att skicka den till, varje överföring kräver en verifiering från bitcoins blocknätverk och kan ta flera timmar till dagar att genomföra.

Då bitcoin består utav en P2P-topologi och helt saknar en central administration, så som en centralbank, så är det teoretiskt sett omöjligt för till exempelvis olika myndigheter att artificiellt manipulera valutan värde eller framkalla någon form utav inflation genom att producera fler utav dom. Nakamoto ville nämligen frigöra sig från dom politiskt sårbara valutorna vars värde kan ökas eller sänkas via manipulation som från myndigheter och maktutövare. Strikt talat så utgår bitcoins värde helt och hållet utav tillgänglig generering och efterfrågan. Det är även möjligt för kriminella utövare att överföra enorma summor utan att bli upptäckta utav myndigheter och därmed komma undan dom tidigare nödvändiga men kostsamma pengatvättningsmetoderna som varit så vanliga.

Enligt envisa rykten så var bitcoin den valuta som dom flesta användare utav darknet eller deepnet, det vill säga internets gömda och ofta kriminella del, använde sig utav. Till största delen vid köp och försäljning utav narkotika, barnpornografi och enligt sägen även lönnmördare. Detta går såklart inte att verifieras på grund utav bitcoins P2P-system.

Den totala mängden ökar hela tiden

Den totala mängden bitcoins ökar kontinuerligt, då nya genereras med jämna mellanrum, samtidigt så är systemet uppbyggt så att det aldrig kommer kunna finnas mer än 21-miljoner bitcoins. Vad som kommer att ske med valutan när taket är nått är osäkert, men år 2017 så hade ¾ blivit genererade. Allteftersom bitcoin närmar sig 21 miljoner, så upplevs det en successiv prisdeflation vilket innebär en ökning i reellt värde. Detta för att bitcoins blir att mer åtråvärda då högsta möjliga antalet börjar närma sig och det efteråt kommer vara omöjligt att generera nya. När gränsen är nådd så kommer även mining att upphöra, eftersom det är ett belöningssystem vid generering utav nya bitcoins, vilket gör att många ekonomiska experter på kryptografiska valutor tror att noder under den perioden istället kommer att förlita sig på förmågan att kompetitivt ta ut transaktionsavgifter. Men många menar även att om detta skulle ske, så skulle transaktionsavgifterna även kunna skrämma borta användarna, eftersom en utav dom åtråvärda funktionerna är att kunna överföra utan någon inblandning från en tredjepart. Dom praktiska begränsningarna som deflation kan innebära går även att undgå genom att en bitcoin faktiskt inte är en solid enhet, utan är delbar ända ner till 8 decimaler, vilket ger 2.1 x 10 upphöjt till 15 enheter. Så en bitcoin kan delas upp i mindre delar, i växel kanske är en bra liknelse, och därmed fortsätta användas efter att taket är nått.

Kan bitcoin misslyckas trots att den är fri från yttre påverkan av myndigheter och centralbanker? Kort sagt, ja. Möjliga scenarion inkluderar en minskad användarbas, vilket leder till att efterfrågan minskar. Ett globalt tillslag mot mjukvaran, lagligt eller olagligt eller helt enkelt valutadevalvering. Det är även svårt för advokater och ekonomer att faktiskt fastställa ifall kryptografiska valutor faktiskt är lagliga eller ej. Man undersöker även ifall det finns någon form utav bedrägeri inblandad i systemet.